Piano

Ett mycket vanligt instrument som i princip alla känner till är piano, eller piano-forte som det hette från början.
Precis som gitarren är pianot ett stränginstrument (även ett slaginstrument!), men det räknas främst som ett klaverinstrument.
Föregångarna var cembalo och klavikordet. Man var ute efter ett instrument som både hade cembalons tonstyrka samt nyansmöjligheterna som fanns vid klavikordet.
Cembalon hade en klar och gäll ton. Den uppkom genom en mekanism som när man tryckte på en tangent, åstadkom en knäppning på strängen. Den kunde dock inte varieras i tonstyrka.
Klavikordet däremot hade en mycket enklare mekanism. I ändan av varje tangent satt ett litet plåtbleck. När man tryckte ner tangenten, slog blecket mot strängen. Detta skapade en mycket behaglig, men väldigt svar ton.

1709 var det en cembalobyggare ifrån Florens, Bartolomeo Christofori, som kom på en lysande idé. Han konstruerade en ny typ av mekanik som bestod av en läderklädd hammare som slog till strängen då en tangent trycktes ner. Med denna mekanik kunde man nu nyansera tonerna. Ju hårdare man slog på tangenten, desto starkare blev tonen som producerades.  Bartolomeo Christofori blev hammarmekanikens grundare och med den tekniken utvecklades nu det första forte-pianot, ett instrument som det gick att spela både starkt och svagt på.

pianomekanik När en tangent trycks ned gör olika leder och hävarmar att hammaren/filtklubban slår till strängen. Dämmaren lyfts samtidigt från strängen, som då kan klinga fritt. Så länge tangenten är nedtryckt är dämmaren uppe.

Den här uppfinningen uppskattades verkligen av dåtidens kompositörer. De så helt nya möjligheter för sitt skapande. Instrumentmakarna förbättrade forte-pianot undan för undan, Mekaniken förfinades allt mer. Under 1800-talet slog pianot ut alla andra klaverinstrumenten. I mitten på 1800-talet fick det sin konstruktion det har idag. Repetitionsmekaniken hade förbättrats (så att man snabbt och lätt kunde upprepa en ton), man hade lagt strängarna i kors samt även fäst dem på en järnram. Detta betydde mycket förstämningen av instrumentet. Även pedaler hade kommit till. Vänster pedal hjälper till att dämpa tonen, medan höger lyfter bort dämparna så att strängen klingar fritt.

Mycket musik producerades för piano på 1800-talet. Några av de tidigaste kompositörerna var Liszt, Chopin och Schumann. Deras verk finns tryckta i många olika versioner. Noterna kan man hitta hos Notlagret. Här kommer några exempel på samlingsböcker, som innehåller väldigt mycket av väldigt många mästare i olika svårighetsgrader:

AM967549 AM66895 AM961510

 

Men hur gör man innan man kommer så långt, då?
Jo, då lär man sig att spela piano. Och för att kunna läsa noter, måste man ju lära sig noterna. Massvis med noter som lär ut pianokonsten hittar man hos oss. Självklart kommer det några exempel här: De populäraste noterna i skolorna är just nu Pianobus 1-3, Pianot och jag (finns i flera olika variationer) och Pianoboken.nu 1-2.

Dessa passar naturligtvis bäst för barn, men självklart finns det läroböcker som mer inriktar sig för vuxna. Det kanske inte alltid är så kul att spela ”Månaderna” eller ”Lilla snigel” när man passerat barnstadiet. Fördelen med att vara äldre är också att man behärskar engelskan. The Complete Pianoplayer är en serie noter som jag använde till mina vuxna elever när jag undervisade. Här finns de första 5 utgåvorna samlade: AM39645

 

Skulle man ändå vilja ha sin undervisning på svenska, finns den här noten, som även inkluderar en CD-skiva så man kan höra hur det ska låta ”på riktigt”!9789186825416

 

 

LYCKA TILL!